Hyllie Idrottsklubb

Dagens motståndare Trollenäs var det enda lag vi hade efter oss i tabellen inför dagens möte. Och det kändes också att det var två lag med självförtroende när man såg dem på uppvärmningen. Inget lag visade energi så känslan var att det skulle bli ett avslaget möte. Men Hyllie valde att steppa upp när matchen väl började. 

Det var definitivt inte den bästa matchen vi gjort men vi har sett att den här serien är en tuff jäkel. En serie där uthållighet, disciplin och sammanhållning inom laget blir avgörande. Vi har fallerat tidigare men idag agerade vi som en enhet inledningsvis. Första halvlek visar vi upp delar av det vi kan. Men vi får också klippa och klistra varje match för att överleva. Idag fick Emmanuel vara vänsterback, något han aldrig varit förr. Liam i målet var väl inte svettigast på plan när halvtidsvilan kom. Men vi hade gjort fem mål av fem olik målskyttar. Några rätt snygga dessutom. 

I andra halvlek så säkrade vi mest, det var en rätt medioker halvlek där Liam om möjligt hade ännu mindre att göra. Sen hamnade vi där vi var hela förra säsongen. Där domarna tycker så synd om motståndarna att man kringgår regelverket och det är bara för dåligt. Det finns till och med en kontrollant på plats och ändå tillåter man övervåld. Jag kommer ALDRIG att köpa ursäkter som att ”det är vad vi såg” eller ”vi hörde inte hans hot”. Istället kläcker linjedomaren ur sig att det här är Malmö så vidrigt beteende är normaliserat här. Fruktansvärt svagt.

 
Vad var det som hände? En duell när Andrei är på äng förbi. Blir hållen och nerdragen och det är väl vad det är. Att han sen håller kvar Andrei och aggressivt initierar till en våldsam situation inför ögonen på linjedomaren, som står 2 m ifrån, är helt oacceptabelt. Jag köper att Trollenäs har det tufft och deras läge är prekärt men det ursäktar inte att man accepterar detta. Incidenten följs sen av 4-5 grova verbala hot som linjedomaren ser som normalt klimat på en fotbollsplan. 

Vi har ett skott på mål i andra halvlek. Det skjuter Tobbe in. Vi stänger matchen med 3 värdefulla poäng, en nolla bakåt och en liten upphämtning i målskillnaden. När andra lag öppnar en öl och njuter av segern får vi se över vem som har andra saker för sig nästa match och se hur vi kan skrapa ihop en trupp till nästa match. 

Jag säger det igen, vår trupp är bra. Den hade klarat sig väl i denna tuffa div 5-serie. Men aldrig förr har så många valt bort Hyllie IK för andra saker och gör det återkommande. Där har vi något att fundera över och arbeta med. 

Hyllie-Trollenäs 6-0 (5-0)

Mål: Abo, Noel, Arben (straff), Alexis och Mike

Svarta maj har inte haft mycket positivt med sig för vår del. Vi har dippar på alla fronter. Förra matchens resultatmässiga haveri var egentligen bara en del av en längre period av svagare prestationer. Därför var det back to basic idag som gällde. Även om vi alla i truppen bär vårt ansvar i det hela så har vi haft en hel del omständigheter som vi inte kunnat påverka, som idag när vår hemmamatch blev flyttad till bortaplan. 

Vi började matchen rätt bra första 10 min. Så länge vi var noggranna och tålmodiga i vårt anfallsspel samtidigt som försvarsspelet var resolut så började man se tendenser av det vi vet att vi besitter men har haft så svårt att få fram. Det var också förklaringen till upprullningen till vårt ledningsmål där vi öppnar upp ytor för varandra och sätter till slut upp Mike i ett skottläge som han förvaltar på bästa sätt. Sen blandar vi och ger. Det är ändå något i laget som känns stabilare. Vi vinner dueller när vi behöver bryta mönster och inte hamna under rejäl press. Vi hittar in i ytor där vi slår hela lagdelar i motståndarlaget. Men vi är inte tillräckligt kliniska i sista tredjedelen. Lägen skapas och jag tycker vi har de bästa men de kommer på tok för sällan. Med kvarten kvar så kommer ett inlägg som går förbi de flesta. På bakre stolpen dyker en motståndare in och skjuter 1-1 på volley. 
Men vi har chanser att gå för segern. Ett gott tecken är att besvikelsen är påtaglig i omklädningsrummet efter matchen där vi känner att vi förlorade två poäng sett till 90 min spel. Å andra sidan så räddar Liam ett friläge i slutet. Att tappa alla poängen igen hade varit enormt tungt så vi tar med oss de positiva sekvenserna av dagens match och poänget vi får med oss. Nästa match spelas på onsdag mot topplaget Heleneholm. 

Hyllie-Srbija 1-1 (1-0)

Mål: Mike

Vad som händer i laget är svårt att sätta fingret på. Vi får tusen analyser kring vad som gick fel, efter en av de sämsta prestationerna vi gjort, och det finns säkert väldigt många anledningar till att vi hamnat där vi är.

Det enda som är solklart är vi som individer inte tar vårt ansvar. Vi är inte lika dedikerade att spela division 5-matcher som våra motståndare och vi anpassar oss inte till matchbild och motstånd.

Idag gör vi inte mycket på planen, vi anser oss vara över laget genom att inte komma på träningar och på planen gör vi inte det som förväntas av oss med resultat att Kosova och Flagg kör över oss på vår hemmaplan! Sen kan man säga, ”men det gäller ju inte mig” eller ”det är någon annans fel”. Samtidigt ställs vi emot kollektiv vars fysiska och tekniska slagstyrka borde vara något vi ska hantera med den kompetens truppen besitter, likväl hamnar vi i en situation att de maxar sin prestation och vi direkt underpresterar.

Kontentan av detta är att vi får göra en deflation av vår målsättning. Till att börja med så måste vi inse att vi får kriga för varje meter på planen, varje duell ska kännas om vi ska vinna den och varje poäng vi spelar in är extremt viktig. Vi måste höja oss på det mentala planet och vilja kämpa för vårt lag mer än motståndarna, så ser det definitivt inte ut nu. Det finns en anledning att vi drabbades av orimliga manfall i premiären och under påsken och det är att vår trupp ligger långt efter seriens övriga lag det gäller att prioritera sitt lag och kämpa till det yttersta för att uppnå sitt gemensamma mål. Och det är upp till oss att visa att vi vill detta!

Matchen idag började med ett lågt bolltempo. Vi visade tidigt att vi inte var löpvilliga och vår passningskvalité hade mer att önska. Nu var det inte heller så att Flagg visade upp något briljant spel utan det var en direkt dålig inledning. För att det skulle hända något så behövdes det ett initiativ som skulle bryta mönstret och det stod vi för. Efter dryga fem minuter av matchen så bjöd vi på en indianare. En passning på vaden på en framrusande medspelare. Sen står vi på hälarna så deras spelare får hitta fram till ett avslut straffområdet som stänks upp i krysset.

Resterande 85 minuter var ganska lika. Hyllie spelade slarvigt och oengagerat. Flagg spelade rakt och beslutsamt utan att ge vika i en enda duell. För många av oss gick (notera att man inte sprang) runt och hoppades på att någon annan skulle ta initiativet och trolla. När vi höjde tempot en aning så skapade vi chanser men avsluten satt sällan på mål och de som träffade mål var rätt ofarliga. Deras målvakt höll nere tempot hela matchen, men det är naturligt. Varför vi valde att gå ner i samma tempo när vi jagar en kvittering är svårare att förstå. Vi försökte byta runt för att skaka liv i laget men det ledde inte till så mycket farligt. Omvänt så slog de sina långbollar som, trots numerärt underläge mot vår backlinje, alltsomoftast skapade oro eller rent av chanser i slutet. Så när vi summerar så förlorar vi med 0-2 efter en lyftning över muren på en frispark i slutminuten. De har dessutom två bollar i ramen. På en kontring och en skarv på en frispark från 30 m. Tänk om vi hade varit lika hungriga, lojala mot varandra och haft en vilja att vinna som Flagg visade upp.

För att vända detta så förväntas ett betydligt bättre engagemang, högre närvaro och positivare inställning. Vi måste ställa högre krav på oss själva och varandra. Är detta tomt och floskler? Mitt svar är att om vi visade det i februari/mars så kan vi visa det nu också. Bara på de två senaste matcherna så dominerar vi antal skapade målchanser solklart men förlorar likväl matcherna. Vändningen börjar på träningarna, där sätter vi nivån som vi tar med oss in i matcherna.

Det är givetvis tungt med tre raka förluster men det är enbart vårt eget fel och endast vi kan ändra på det.

Gamla resultat eller gamla meriter hjälper inte oss långt där vi befinner oss nu.

Vi vet att vi kommer ställas mot ett Kävlinge som har samma laganda och inställning som Flagg i nästa omgång. Men är ett betydligt mer spelkompetent lag, utan att på minsta sätt förringa Flaggs insats idag, så det är bara till att förbereda sig på bästa sätt.

När VEO:n kommer ut bör var och en se filmen och se över sin och lagets prestation, precis som min uppgift blir att rannsaka mig själv varför vi inte kan få ut mer av laget och hur det blir så svaga prestationer som i våra två senaste hemmamatcher. För vi måste alla ta vårt ansvar tillsammans.

Men innan serien fortsätter är det DM-match på tisdag borta mot Kristianstad.

Hyllie-Flagg 0-2 (0-1)

Fredagskväll och bortamatch mot topplaget FC Möllan. Ett lag med minst 10 års högre medelålder än vad vi har.

Matchen började lite avvaktande där lagen kände på varandra. Möllan visade dock sin rutin och styrde snacket både på och utanför planen. Kanske inte så konstigt när man tilläts förstärkning av icke registrerade spelare på bänken som högljutt påverkade och provocerade. Men som så mycket är det en bedömning från rättsskiparna som avvisade Moula från vårt bås innan matchen började.

När vi arbetar oss in i matchen så kom några ströchanser. Kanske inget som VEO:n registrerade som målchans men vi började jobba oss fram. När vi väl skapade en farlighet så var Arben på väg igenom. Klar kontakt från backens sida så Arben föll. Ingen bollkontakt men det är ju det där med bedömningar. Antingen så såg man inte något, eller så var det någon annan domares uppgift. Här bedömdes det att Arben la sig för lätt. Faktum är att det var en solklar straff som vi blåstes på oavsett ursäkt eller bedömning. I ett sånt läge får man tröstas av ”att det brukar jämna ut sig i längden”. Som jag minns det så tog Möllan över en period sen utan att skämma Olle alltför mycket. Men så snubblade vi ut bollen i en duell och Möllan fick en hörna. Från vår position kan vi omöjligt uttala oss men Olle och Gibril som stod närmast intygar att bollen passerat kortlinjen innan den nickades in framför mål och sen hamnade i nätmaskorna. Det är svårt att fråga linjedomaren för han hade sannolikt inte klarat körkortstestet synmässigt. Detta skedde efter 20 min och därefter var det några chanser åt båda hållen där Brians avslut smet strax utanför. Möllan höll inte igen i närkamperna när de fick chansen. I slutet av första halvlek så tog en Möllanspelare emot bollen. I sitt försök att skydda bollen så svepte han upp en armbåge rakt över käken på Amir. Ingen åtgärd. Förklaringen var att han var bollförande så då kan han inte få frispark mot sig. Alltså; har du bollen så var det ikväll tillåtet med avsiktligt och vårdslöst spel. Möllanbänken njöt av domsluten medan Hylliebänken blev mer och mer frustrerade och man får ge dem att de var mästerliga på skitsnack då de kröp under skinnet på oss.

Det var inte så mycket att säga i halvlek. Vi kände att vi hade saken i egna händer och att de troligtvis skulle tröttna. I andra fick vi en tidig kvittering när Arben avslutade och via några spelare tog sig bollen in i mål.

Känslan är att vi var laget som ville spela mer men rutin ska inte underskattas. Efter timmens spel så sköt de bollen på Amirs hand. Att den tog på handen råder inget tvivel men hastigheten och avståndet gjorde att domaren dröjde flera sekunder innan han blåste. Huruvida Möllans höga och effektiva snack på och utanför planen hade in inverkan på de olika straffsituationerna kan man diskutera för evigt. vi kan iallafall konstatera att det inte var någon vidare konsekvent nivå i avgörande bedömningar idag. Straffen räddades dock av Olle.

Därefter tycker jag att det är vi som gick för ett matchavgörande mål. Men med skicklighet, en gnutta tur och lite hjälpande domslut så stod Möllan pall. I en omställning så drog deras redan varnade spelare ner Abbe. Inte fult, inte skadligt men solklart spelförstörande. Något som regelboken skulle beskriva som ett odiskutabelt gult kort för spelförstörelse. Bedömningen var dock en annan hos han som hade möjlighet att göra bedömningar och beslut. Istället kom en ny avgörande bedömning när Möllans försvarare aktivt och medvetet vann bollen genom att bryta bollbanan i en medveten och vägvinnande armrörelse. Domaren såg detta men menade att armen var intill kroppen. Att Möllan sen levererar en framspelning, som efter ett trollbundet, förvaltas på sämsta sätt för oss är en annan sak. Frågan är bara varför det tillåts när alla ser det. Till och med publiken skriker högljutt tackande till domaren för den bjudningen.

Sista kvarten så tryckte vi på. Vi skapar 3-4 riktigt vassa chanser men har inte den rätta skärpan. Möllans rutin gör att vi inte får till den desperata slutforcering vi behövde men vi gör en match som vi kan se oss i spegeln efter vilket var ljusår ifrån förra helgens härdsmälta. Vi förtjänade inte att förlora idag, likväl står vi här utan poäng mot de iallafall tillfälliga serieledarna.

Spelet är stundtals bra idag. Inställningen god. Vi har ingen spelare som viker ner sig. Men Möllan har en kemi och gemensam tro på vad de gör och de hörs. Deras snack symboliserar en enhetlighet och styrka och, tillsammans med maximalt utnyttjande av två fördelaktiga bedömningar, ger dem segern. Lite lustigt att deras John Dahlberg tillåts sitta på deras bänk hela matchen och påverka både domare och Hylliebänk, detta utan minsta påpekande från den rättskipande trion som snabbt avvisade Moula i motsvarande situation. Men det är så det är med bedömningar. Man kan bara hoppas på mer konsekventa och rättvisa nivåer framöver.

Möllan-Hyllie 2-1 (1-0)

Mål:  självmål/Arben

Dagens förutsättningar inför matchen mot Kosova var bättre än på länge. I stort sett full trupp och bra alternativ på bänken när vi mönstrat vår startelva för dagen.

Matchen började okej. Vi försökte komma in i matchen och tog duellerna mot ett fysiskt Kosova. En bit in i första halvlek hittade Arben fram till Eric som gav oss ledningen. Men istället för att växla upp och använda våra styrkor så slog vi av på takten. Vi bjöd in till fler närkamper pga ett långsamt och invecklat anfallsspel. Framåt hade Kosova två tunga pjäser. Det var en tydligt att de sökte kropp och tilläts göra det på ett vägvinnande sätt. När de gick över gränsen så blev det lite muntliga tillrättavisningar istället för de varningar som var befogade. Innan paus fick de en frispark som nickades in. Vi hann med en frispark som tog i stolpen men vi var inte på tå på returen så chansen rann ut i sanden. 

Vi valde två byten i paus för att förändra spelbilden och hade som förhoppning att vi skulle få mer energi och fart. Efter fem minuter fick Kosova en hörna som i likhet med deras kvittering fick nickas in. Det var början på en kvart av härdsmälta. Här kan vi bara skylla på vår egen oförmåga att hantera ett långt och rakt fysiskt spel. Tre mål som sänkte oss rejält. Kosova spelade helt taktiskt och blandade sena tacklingar med att ligga och dra sig extra länge efter dueller. Vi fick aldrig till någon slutforcering. En reducering var vad vi åstadkom sista 25. Kosova fortsatte sin vägvinnande taktik och helt plötsligt började domaren hitta varningar sista fem minuterna för saker han släppt eller muntligt tillrättavisat tidigare.

Samanfattningsvis spelar vi återigen på ett sätt som gynnar motståndarna mer än oss själva. Vi tar inte ansvaret på planen men är snabba att se fel som inte berör oss själva. Våra byten får inte alls rätt effekt och vi förlorar helt rättvist sett till vår tama prestation. Det är bara att bita ihop och börja om.

Hyllie-Kosova 2-5 (1-1)
Mål: Eric x 2